Dikväveoxid nyttjas i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en mix av kväve och syre. Ett annat beteckning för dikväveoxid som flertal absolut känner till, är lustgas och det är inte en brännbar gas.

Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året före.

Dikväveoxid innehar ett mycket stort användningsområde, som bland andra i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden nyttjas den även i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i olika kök samt bagerier. Dikväveoxid i patroner används som ett drivmedel som blandar grädden i en behållare till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund samt botten, en pratisk alster som används för att anordna vispad grädde till diverse, såsom tårtor samt i kokkonst. Det är flera olika produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man behöver, bland annat är en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.

En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bliva luftig, men den kan också lagra din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Du behöver aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir tunn och torr.

Gräddsifoner består av en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när man önskar vispa grädde, lägger man först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar du på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det bara att trycka på handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu kommer grädden att anlända ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bli luftig precis som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en semla. Grädde kan begagnas i olika areor, som i fika samt varm choklad koppar, men även i matlagning samt bakning. Grädden används ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det är även flertal som innefattar grädde i sin GI födoämnen recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland andra i olika såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det flesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den inte skall skikta sej. Detta innefattar bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % ska den ej homogeniseras. Att den inte behöver homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde har stora fettdroppar som innehar kapaciteten att binda luft till en stark skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon samt en patron som har dikväveoxid.

Det är flertal sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden innehar en fetthalt på 40 %, men det finns också de som innehar lägre. Bland annat är t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon och dess patroner som har dikväveoxid.